En fornirisk kung lyssnar på sankt Patriks budskap. Teckning av Maria Basilier efter kyrkskulptur, pergamentsbakgrund tillagd


Bildgalleri till boken

 

Kapitel 0.1 keltiska Britannien och anglosaxarna: här är gränsmarkeringen Offa's Dyke som den kan te sig idag.

 

Kapitel 1.1 Cornwall: den bistert kornisktalande fiskmånglaren Dolly Pentreath framställdes så här på en gravyr fyra år efter sin död.

 

Kapitel 1.2 Bretagne: en stämningsbild från någon bretonsk hamn kunde vara slutvinjett – som denna gravyr från 1600-talet .

 

Kapitel 2.1 Irland: bilden på den här sidan illustrerar kungen som sankt Patrik predikade för vid Tara. Förlagan gjordes senare, men som lekman tycker jag manteltypen verkar tänkbar för 400-talet.

 

Kapitel 2.2 Irland: ett händelserikt party hos de långhåriga irerna, som det framställdes för engelsk publik 1581, domineras av män som verkar rätt internationellt klädda,

medan deras fruar i ett nederländskt bildalbum från 1575 både har mer på fötterna och ter sig mer moderna.

 

Kapitel 2.3 Irland: två irländska frihetskämpar som lyfts fram i kapitlet, en sammanbiten Michael Collins och hans länge mer moderate kollega Arthur Griffith.

 

Kapitel 2.4 Skottland: en silverskatt från 600-talet e Kr visar två piktiska symboler: nedtill det s k piktiska djuret i förenklad version utan sin typiska fläta; centralt en tredelad sicksacklinje i stil med ett Z.

 

Kapitel 2.5 Skottland: som sägs under rubriken "Det tysta återtåget" finns kröningsscenen i Scone 1249 illustrerad på en senare medeltida bild, med höglandspoeternas ålderman till vänster.

Given slutvinjett för kapitlet är Richard Wilsons samtida porträtt av Flora MacDonald .

 

Kapitel 2.6 Skottland: att den moderna kilten inte saknar inhemskt påbrå visas både av bokens omslag och av detta porträtt från slutet av 1600-talet. Kilten på tavlan är dock ingen kjol utan fortsätter upp över midjan, där den kan draperas runt överkroppen.

 

Kapitel 3.1 fornwalesiska sagor: den här indiska galten kan påminna om den formidabla Twrch.

 

Kapitel 3.2 forniriska sagor: till avslutningen om Bran och Conle – en irländsk båtmodell av guld från första århundradet f Kr, nu känd som Broighter-båten i National Museum of Ireland.

 

Kapitel 4.0 antika galler: en karta över de keltiska språkens största antika utbredning bygger oundvikligen på arbetshypoteser, särskilt för gränserna i öster och på den iberiska halvön. Gul färg visar ett av flera tänkbara kärnområden; mörkast grönt moderna talare.

 

Kapitel 4.1 tidiga galler: här är den grekiska konstens döende galler i en närbild av ansiktet med frisyr, mustasch och halsring.

Mer stiliserad och skägglös på makedoniskt vis är gallernas egna pregnanta profil med körsven på mynt från slutet av 100-talet f Kr, tillskrivet parisierna som skulle ge namn åt Frankrikes huvudstad.

 

Kapitel 4.3 gallerna i norr och Caesar: på mynt från veneterna som Caesar anföll i nuvarande Bretagne syns en annan långhårig profil med körsven, från något av de sista seklerna f Kr.

En romersk statyett visar en gallisk krigsfånge hos romarna, som man tänkte sig honom ännu tvåhundra år efter Caesars erövring av Gallien.

 

Kapitel 4.4 gallerna under romarriket: annorlunda än de gamla mynten men nog påverkad av inhemsk stil är en framställning av modergudinnor från romerska Rhenlandet.

Ryttargudinnan Epona som blev allmänromersk kunde i samma region framstå
så här under 100- eller 200-talet e Kr.

 

Kapitel 4.6 galliskan ett språk: en krukskärva med gallisk inskrift, Lezoux i Frankrike.

 

Kapitel 5.1 keltibererna: fornspanska svärd omtalas i texten – bättre bevarade är formidabla dolkar.

 

Kapitel 5.2 keltiska, och närstående, folk på spanska halvön: de urgamla sydvästliga inskrifterna bär i huvudsak samma teckenuppsättning (delvis enkla ljud, delvis stavelser) som de keltiberiska.

 

Kapitel 7.1 kelternas ursprung: från förmodat keltisktalande samhällen under 500-talet f Kr kommer denna grundligt restaurerade vagn från en grav i Vix i norra Frankrike.

 

Allmänt: en symbol för aposteln Johannes i Durrow-boken (se kapitel 2.1) ger ett av otaliga exempel på sinnrika iriska bårder – de kunde passa som vinjetter i textpauser.
Försättsblad eller liknande kunde prydas av Ardagh-kalken, ett iriskt praktföremål från 7- eller 800-talen e Kr.

 

Fler länkar till inskrifter och kartor finns i den här webplatsens
och fler iriska motiv t. ex. i den delvis folklivsorienterade Irish Archaeology.
Vackra prov på antikens-medeltidens keltiska konststilar, med samtida nordiska och allmäneuropeiska perspektiv, på Stilspaning - Kelter och germaner.
(Den här sidans externa länkar är kollade 22-01-21. )