2.2 Irland och iriskan fortsättning :    föreg.kapitel | nästa

Datum vid weblänkar är exempel (och ingenting annat) på ett datum med fungerande hämtning.
Förkortningar för författare och verk:
EWP=Engelska Wikipedia

(allmänt)

En användbar kronologisk överblick för Irland t o m 1948 finns (181129) på http://www.irishhistorian.com/IrishHistoryTimeline.html

(ingress)

irländare... driva med irländare ... mitt exempel är Flann O’Brien, alias Brian O'Nolan.

MOPE ... beträffande ursprunget har jag förlitat mig på en nordirländsk tidning, Belfast Telegraph 12-04-06, (171107) på denna url :
”The economic historian Liam Kennedy coined the acronym Mope – Most Oppressed People Ever – to provoke a re-examination of the nationalist sense of victimhood.
Nobody, least of all a meticulous historian like the Tipperary born Dr Kennedy, would deny that Irish history was often tragic...”

England går in

ett halvprivat företag ... det leddes från den av normander dominerade delen av Wales och kallas ofta kambro-normandiskt: Cambro-Norman.

- Ó Tuathail, med betydelse ... förleden kommer av ett äldre keltiskt *teut-/tout-  som rimligen ingår i det antika gudanamnet Teutates eller Toutatis, bekant för Asterixläsare. Dess germanska släkting syns som efterled i Sveriges gamla namn Svi(-)tjod och som förleden ty(d) i Tyskland.

Irer för engelsmännen

Medeltidens nedgång för engelsk kolonisation på ön diskuteras (181127) på http://www.bbc.co.uk/history/british/middle_ages/medieval_ireland_01.shtml  

ingen undsättning från England är att vänta ... en medeltida översättning för vanliga engelsmän av Geralds latinska bok låter befälhavaren i Dublin på tidstypisk Middle English fråga sina karlar vad de väntar på – hoppas de verkligen att deras landsmän ska komma och hjälpa dem:
”Whate abyde we? Have we any hoppe that oure lond-pepil wil us come to helpe?”

Det latinska originalet Expugnatio Hibernica är (181126) svårt att hitta i digitala bibliotek på Nätet men versionen på Middle English hos Internet Archive finns (181126) på https://archive.org/details/englishconquesto00girauoft/page/n5 , alternativt
https://archive.org/stream/englishconquesto00girauoft?ref=ol#page/n5/mode/2up

citatet... dom verkar ha så kul ... från Hasse och Tage, om det behöver sägas.

Det svårskötta kungariket

beyond the pale ... en bedömning finns (181127) på http://www.historyireland.com/early-modern-history-1500-1700/the-english-palea-failed-entity/

från det vänligt sinnade Spanien ... jämför en spansk rapport i engelsk version ”Captain Cuellar's narrative of the Spanish Armada and of his wanderings and adventures in Ireland” (181127) på http://www.ucc.ie/celt/published/T108200/ med karta på http://davidjohnewart.com/spanisharmada/sligo_trail.htm och bakgrundsskildring på http://www.clarelibrary.ie/eolas/coclare/history/spanish_armada.htm

våldgästning ... termen var med något varierande stavning coign and livery, se t ex Thomas Bartlett 2010, ”Ireland: A History” sid 62, (181127) på denna url . Den blev mer eller mindre sanningsenligt utmålad i bild för engelsk publik år 1581, se (181127) på https://en.wikipedia.org/wiki/File:The_Image_of_Irelande_-_plate02.jpg

föreslog han en harpa ... enligt (181122) på http://www.sacred-texts.com/pag/idr/idr08.htm : ”Henry VIII. gave Ireland the harp for an armorial bearing, being a great admirer of Irish music”.

Hans redogörelse ... Edmund Spenser ”A View of the present State of Ireland”, eller med originalets stavning ”A Veue ...”, (181122) med text på https://celt.ucc.ie//published/E500000-001/ , bakgrund på https://en.wikipedia.org/wiki/Edmund_Spenser#A_View_of_the_Present_State_of_Ireland

ohyggliga lidanden ... exempel (181122) på http://core.ecu.edu/umc/Munster/cc_rebellion.html

Stavningsändringen som inte förslog

tills vidare ingen ökad skuldbeläggning av iriskan ... Edmund Spenser i ”A View of the present State of Ireland” pläderade dock för språkbyte: [det iriska barnet är] ”enured to his tongue... and not only of the speach, but of the manners and condicons... Soe that the speach being Irish, the hart must needes be Irishe; for out of the aboundance of the hart, the tonge speaketh.”. Länk till texten i tidigare detaljnot, skriften finns (201106) även på denna url.

Den försenade biografin

Betha Coluimb Chille ... se text (181120) på https://archive.org/details/bethacolaimchill00odonn/page/178 , med den refererade episoden på öppnad sida.

Folkskiftet i Ulster

landsätta militär trupp ... dessutom skedde en fransk landstigning 1760. 

earlernas utvandring ... se (181129) på https://en.wikipedia.org/wiki/Flight_of_the_Earls för översikt,
https://celt.ucc.ie//published/T100070/index.html för samtida rapport från de utresande, https://celt.ucc.ie//published/E600001-002/index.html med kung James’ reaktion. 

Det seglivade papistspöket

- medeltidsklingande sammanfattning ... en grundläggande orientering om uttrycket mer iriska än irerna ger Art Cosgrove 1979, ”Hiberniores Ipsis Hibernis” i Cosgrove & McCartney, (eds.) 1979, ”Studies in Irish History Presented to R. Dudley Edwards”.
Jag har hämtat uppgiften om slutsatserna från Cathinka Dahl Hambro 2015, ” 'Hiberniores ipsis hibernis': The Book of Fermoy as Text-Carrier of Anglo-Irish Identity? ” i Nordic Irish Studies Vol. 14 (2015), sid 96.

- Den följande krisen ... en balanserad redogörelse finns i Scott Sowerby 2013, ”Making Toleration.” med förhandsgranskning (181122) på denna url.  

Kulturstödet som försvann

Lite snabbare spridning ... Jeoffry Keatings verk utkom i engelsk översättning med en andra upplaga så relativt tidigt som 1732, se (181127) på denna url. . Enligt (200327) på https://www.exclassics.com/ceitinn/foras.pdf var översättningen utförd 1723.

nó... bhláth ... partikeln betyder i iriska texter normalt ’eller’, men verkar här i alla översättningar jag sett vara negerande. Jag har dock inte kunnat belägga formen som variation av ett nog mer väntat . Se t ex, med hela Keatings argumentation, (200326) på https://www.politicalirish.com/threads/so-you-think-ireland-has-it-bad.24111/page-10

en missionerande kulturhärd ... iriskans traditionella självsäkerhet gentemot hebreiska och latin uttrycks i en strof tillskriven Keating på sid 233 i Joseph Theodoor Leerssen 1986, ”Mere Irish & Fíor-ghael: Studies in the Idea of Irish Nationality, Its ...” , (181115) på denna url.