4.4 Galliskan och brittiskan under imperiet :    föreg.kapitel | nästa

Datum vid weblänkar är exempel (och ingenting annat) på datum med en fungerande hämtning.
Förkortningar för författare och verk:

AM=Ammianus Marcellinus; BG=Caesars De bello gallico; DSt=David Stifter, flera publikationer; EWP=Engelska Wikipedia; FWP=Franska Wikipedia; IEW=Pokorny, Indogermanisches etymologisches Wörterbuch; JK=John Koch; RM=Ranko Matasović 2009, Etymological Dictionary of Proto-Celtic; Plin=Plinius Nat.Hist.; Str=Strabon, Geographika

 

(allmänt)

Franska etymologier

rekommenderad referens CNRTL, (170802) på
http://www.cnrtl.fr/definition/XXX  , ersätt XXX med franskt ord.

En del ej välbelagda eller osannolika fall ingår (170802) på https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_French_words_of_Gaulish_origin

 

Franska ortnamn

NTF= Nègre 1990 ”Toponymie générale de la France Volume Ier ”, (170731) på denna url , standardverk om Frankrikes äldre ortnamn

 

Galliska språket

se (180219) på http://lexicity.com/resources/gaulish/grammars/ med länkar, obs sekundära under Copenhagen eller,

med kunskapsläge från mellankrigstiden, G Dottin: "La langue gauloise : grammaire, textes et glossaire" på https://archive.org/details/lalanguegauloise00dottuoft ;

samt Václav Blažek "Gaulish Language" (180211) på http://digilib.phil.muni.cz/bitstream/handle/11222.digilib/114125/N_GraecoLatina_13-2008-1_4.pdf .

En populärare hållen men seriös ”Gaulish language explained” (170802) på http://everything.explained.today/Gaulish_language/

 

Galliska personnamn

Ett flertal finns listade (170802) på
http://teutalingonescinghialebianco.forumfree.it/?t=48878112 ,

analyserade av Heather Rose Jones, (170802) på
https://www.s-gabriel.org/names/tangwystyl/gaulish/

 

Inskriptioner

Standardreferens Recueil des Inscriptions Gauloises alias RIG, för detaljer om verket se t ex (170803) på http://www.librairie-archeologique.com/index.html?chercher-auteur=Recueil%20des%20Inscriptions%20Gauloises ,

För förkortningar av standardresurser och referenser i romerskrelaterad antik epigrafi, jfr utläsningar (181122) på
http://www.oxfordhandbooks.com/view/10.1093/oxfordhb/9780195336467.001.0001/oxfordhb-9780195336467-miscMatter-7

 

Walesiska jämförelser

rekommenderad referens ”Geiriadur Prifysgol Cymru”, (170803) på http://www.welsh-dictionary.ac.uk/

 

Övrigt

Lambert-Pinault 2007, ”Gaulois et Celtique continental”, innehåller bl a relevant material:

R Carré: om Galliens roll i inbördeskrigen sid 68-70

L Lamoine: om galliska namn hos galloromanska ämbetsinnehavare

M Provost: om kontext för galliska inskrifter, sid 67

Romeuf: om arkeologi, Chamalières

P-H Billy: om franska ortnamn och galliska dialekter, sid 127

Bernardo-Stempel: om kontinentalkeltiska substantivdeklinationer

J de Hoz: the institutional vocabulary of the continental celts, sid 189

J Eska: basic configuration and movement within the gaulish clause, sid 215 om SVO-ordföljd

F O Lindeman: om ”toncnaman toncsiiontio”, kritik

W Meid: Pseudogallische Inschriften

Pinault: om Epomeduos ~ ”maître des cheveaux”

P Sims-Williams: om hur man ej kan avgöra om ”gallobrittonsk” eller ”ökeltisk” är bäst motiverad undergrupp av keltiska, sid 309

P Schrijver: om gemensam utveckling i kontinental- och ökeltiska

S Zimmer: om gallisk vs walesisk onomastik

 

(ingress)

Enligt en sen källa satsade han fel ... om Deiotaros’ ställningstagande på Brutus’ sida se Dion Cassius 47.24.

 

Nya tider

bevarade i referat ... författaren som återger Trogus heter Justinus, och av stil och ordval att döma levde han på 100-talet efter Kristus.

 

samma sed tillämpad av stammar i Gallien ... Justinus 24, i översättning från EWP:
”the land that had produced them was unable, from their excessive increase of population, to contain them, sent out three hundred thousand men, as a sacred spring,”

 

aurum Tolosanum ... Trogus’ text refereras i Justinus 32.3.6-12.
Jfr även Gerhard Dobesch (eds Herbert Heftner, Kurt Tomaschitz) 2001, ”Ausgewählte Schriften” sid 959 (170802) på denna url.

 

Det ärvda språket

En daterad men fortfarande användbar översikt är Dottin 1917 ”La langue gauloise”, (170803) tillgänglig på https://archive.org/details/lalanguegauloise00dottuoft.

 

Mer fullständig är Lambert och Lejeune 1994 ”La langue gauloise”, som jag i skrivande stund tyvärr inte hunnit ta del av.

  

meddelanden på galliska ... standardreferensen är Recueil des Inscriptions Gauloises alias RIG, för detaljer om verket se t ex (170803) på
http://www.librairie-archeologique.com/index.html?chercher-auteur=Recueil%20des%20Inscriptions%20Gauloises.

En genomgång av DSt om inskriptionsbeståndet så långt det använder latinskt alfabet, med grundläggande information finns (170809) på http://rootsofeurope.ku.dk/kalender/arkiv_2012/celtic_spring/Gallisch_2_WS_2010.pdf


Lättsamt presenterade exempel finns i P Freeman 2002, ”War, Women And Druids” sid 94, (170802) på denna url.

 

besvärjelser... ett par längre exempel ... beskrivna i M Lejeune 1984, ”Deux inscriptions magiques gauloises : plomb de Chamalières; plomb du Larzac” (170803) på
http://www.persee.fr/doc/crai_0065-0536_1984_num_128_4_14218.

 

från en karg trakt ... Larzac-inskriften har RIG-beteckning II.2,L-98. Sakkunnig beskrivning med bildåtergivning av originalet finns (170803) på https://www.asnc.cam.ac.uk/spokenword/g_larzac.php  ,
där man ser att nominativformen Aia i min text är emenderad (ej av mig) från ett skenbart iaia.

Jfr om fler namn i texten på sid 85 m fl i Hildegard Tristram(ed.) 2007, ”The Celtic Languages in Contact” (170803) på denna url, eller (190110) som fri e-bok på
https://publishup.uni-potsdam.de/opus4-ubp/frontdoor/deliver/index/docId/691/file/celtic_languages_in_contact.pdf.

 

- tillhörighet alias grammatisk genitiv ...
- som språknördar vet är den definitionen... förenklad ... att klart ange vad som i ett slumpmässigt valt språks formella och semantiska bestånd bör kallas genitiv är en så kallad utmaning.
I svenska är dock den givna utgångspunkten s-böjningar som ”ägarens” av ”ägaren” – med underliggande tankar som innehav, koppling eller ursprung – och s-ändelsen ett arv som är gemensamt för alla indoeuropeiska språk.

 

geneta imi daga uimpi ... se t ex P. Freeman 2002 ”War, Women And Druids” sid 91, (170802) på denna url.

 

jag Martialis ... i boken översatt efter ett Moi Martialis i FWP, (170803) på https://fr.wikipedia.org/wiki/Pierre_de_Martialis.
Huvudverbet ieuru alias iouru bör vara böjt för förfluten tid, där ändelsen u knappast – som i typisk keltisk presens – kan uppfattas som motsvarigheten till o i latinska jag-former som volvo ’jag rullar’.
Det rör sig enligt RM sid 122 om det urkeltiska verbet *far-na ’bestow’ – se (201026) på denna url – som Martialis böjer i preteritum tredje person singularis till en ordform som forniriskan senare skulle reducera till ett kort ír.
( f:et i *far-na är ett förmodat urkeltiskt ljud, som var bortslarvat redan i galliskan. )

 

Att överbrygga en språkklyfta

Studier av påverkan, där jag bara hunnit läsa förhandsvisningen, finns i 

Alex Mullen 2013, ”Southern Gaul and the Mediterranean: Multilingualism and Multiple Identities...”, och

J Eska: ”Contact and the Celtic Languages”, kap. 26 i Raymond Hickey (ed.) 2010, ”The Handbook of Language Contact”.

 

ett utbrett galliskt folkspråk ... jfr EWP (170803) på
https://en.wikipedia.org/wiki/Gaulish_language : 

”It is clear from the subject matter of the records that the language was in use at all levels of society.”

 

- bara i det sydliga Aquitania ...

- de nordliga belgae ... Strabon, visserligen föga välorienterad om Gallien, säger i Str 4.1.1 att Caesars celtae och belgae skiljer sig helt lite i språk:
τοὺς δὲ λοιποὺς Γαλατικοὺς μὲν τὴν ὄψιν, ὁμογλώττους δ᾽ οὐ πάντας, ἀλλ᾽ ἐνίους μικρὸν παραλλάττοντας ταῖς γλώτταις


Dannotali ... keltiska jämförelser för personnamnet ges av Karin Stüber på sid 84 i Hildegard Tristram (ed.) ”The Celtic Languages in Contact” (170803) på denna url.

 

atrebo ... ”åt mödrar(na)” hette matrebo.

 

Bortom Alperna och Rhen

övre Donau... Stam- och ortnamn på ömse sidor om floden ... argument för keltisk närvaro norr om mellersta Donau ges - apropå en stam med den korthuggna beteckningen Osi -
på sid 60 i András Mócsy 2014/1974, ”Pannonia and Upper Moesia (Routledge Revivals): A History of the Middle Danube...”, (170804) på denna url.

Mócsys huvudargument är ett resonemang om gemensamt språk och gemensamma seder på bägge stränder av Tacitus i Germania 28.
De föregivna släktingarna till Osi på södra stranden är gruppen Aravisci alias Eravisci vars antika referenser sammanfattas (170804) på
 http://referenceworks.brillonline.com/entries/brill-s-new-pauly/aravisci-eravisci-e131470.
Ett stamnamn i samma trakt som kanske klingar mer allmänkeltiskt är Belgites i Plin 3.28=25.

på sin höjd en fingervisning ... jfr sid 32 i A. King 1990 ”Roman Gaul and Germany” , (170803) på denna url.

Caesars etniska etikettering är inte heller strikt geografisk. Han talar om vissa germani väster om Rhen.

 

- Kambo(-)dunon och Brigantion ... med rent grekisk skrivning Καμβοδουνον enligt edition av Str 4.6.8 från 1877 liksom hos Klaudios Ptolemaios; jfr (170803) på https://de.wikipedia.org/wiki/Cambodunum.

 

Vägen mot öster

För en allmän översikt, jfr Ian Haynes 2013, ”Auxilia and the Making of Provincial...” med förhandsgranskning (170804) på denna url.

För seriös historisk ortnamnsanalys i regionen, jfr A Sciarretta, websida (181112) på http://www.asciatopo.altervista.org/pannonia.html.

 

hans propagandister ... jfr Paula Zsidi 2011 i ”The Role Of The Danube In The Topography Of Aquincum” (170803) på https://www.academia.edu/5312861/The_role_of_the_Danube_in_the_topography_of_Aquincum :
”right ... bank of the Danube area ... drawn into the Roman sphere of interest, even if the genuine military occupation and take-over actually took place under the Emperor Claudius”.

Jfr även (170803) på
https://de.wikipedia.org/wiki/Donaulimes och https://de.wikipedia.org/wiki/Pannonischer_Aufstand.

 

åtgärder låg i sin linda ... om den närmast följande utvecklingen jfr M I Rostovtzeff 1926 ”The Social & Economic History of the Roman Empire” sid 227, (170803) på denna url.  

 

vår tids Österrike ... i Österrike har man frånsett mynt bara hittat en enstaka antik inskrift som ser keltisk ut. Jfr DSt i föredrag om ”Kelten in Österreich” sid 4 om fyndet i Grafenstein, (170803) på
http://homepage.univie.ac.at/ilja.steffelbauer/stifter.pdf .
I dess korta och inte alltför välbehållna text ter sig exempelvis sekvensen ollo so som keltiska för ’allt detta’.

De antika ortnamnen på österrikiskt territorium skvallrar ändå om att den inte är en ren tillfällighet. Dokumentet nämner att vid en färsk undersökning ledd av Patrick Sims-Williams värderades 38% av dem som av keltisk härkomst.

 

Boio(-)haemum ... nämns i Tacitus Germania 28 som Boihaemi nomen, av Str 7.1.3 som Bouíaimon ; dessutom av Velleius Paterculus.

 

Maroboduus... Marcomanni ... Str 7.1.3 skriver Μαροβόδου, Μαρκομμάνους .   

 

Slovakiens huvudstad... i framkant ... jfr DSt i föredrag om ”Kelten in Österreich” om Biatec på sid 5, (170803) på
http://homepage.univie.ac.at/ilja.steffelbauer/stifter.pdf.

En sammanfattning om troliga keltiska influenser i Slovakien före romarna ges (170803) på http://www.cevnad.sav.sk/aktivita_1_1/Pieta_Karol_-_Die_Keltische_Besiedlung_der_Slowakei.pdf.

Kritik av DSt mot överdriven identifiering av skriftfynd som keltiska (170803) på http://aelaw.unizar.es/files/publication/publications_stifter_inscriptiones_pseudo-celticae.pdf.

 

om alla fynd är äkta ... anspråken underkänns, på ett underligt (maskinöversatt?) språk, (170803) på
http://poschmexico.blogspot.se/2014/11/none-ancient-written-sources-recorded.html .

DSt, som jag mer litar på, säger i föredrag om ”Kelten in Österreich” sid 5 , (170803) på http://homepage.univie.ac.at/ilja.steffelbauer/stifter.pdf :
”sogenannte grossboische münzproduktion setzt in Pressburg ab ca. 70 v. Chr im 1. jh. v. Chr. und endet bereits wieder mit der römischen okkupation 15. v. Chr. Zu unterscheiden sind zwei ‘münzprovinzen’, die norische und die boische.”

 

bojiska mynt ... en del av dem beskrivs i Horsnæs och Militky ”Boian coins in the numismatic collection of The National Museum in Copenhagen”, (170803) på denna url.

Bilder av mynten finns (170803) på
http://www.numismatik-cafe.at/viewtopic.php?t=4768.

 

så kallade noriska ... kritisk diskussion om begreppet noriska mynt i Strobel 2015 ”Antike Lebenswelten: Althistorische und papyrologische Studien” sid 29, (170803) på denna url.


halvgermanska ... jfr DSt i föredrag om ”Kelten in Österreich” sid 5 , (170803) på
http://homepage.univie.ac.at/ilja.steffelbauer/stifter.pdf.

 

Aino-rix ... namnuppräkning och diskussion om lokala mynt i en uppsats av Militky i ”Mitteilungen der Österreichischen Numismatischen Gesellschaft 2014.1” , (170803) på
http://www.arup.cas.cz/wp-content/uploads/2011/02/DRUCK_MOENG_1_14-Militky2.pdf.

Fler namn uppräknas i ett slovakiskspråkigt dokument (170803) på http://www.tajnedejiny.sgo.sk/?p=89.

Diskussion om namnet hos DSt under föregående not samt under ”Boier” (1978) i Hoops ”Reallexikon der Germanischen Altertumskunde, Vol. 3”, (170803) på denna url.

 

ett mindre fort... rester av en borg ... jfr bilder (170803) på http://spectator.sme.sk/c/20033958/roman-artefacts-found-at-bratislava-castle.html ,
och slovakiska nationalmuseets ”...discoveries on the Bratislava Castle” (200823) på denna url ,
samt reportage (170803) på
http://diepresse.com/home/panorama/welt/4748147/Bratislava_Streit-um-slowakisches-Carnuntum?from=simarchiv.

 

myntmästare ... ett omfattande bildmaterial om keltiska mynt och motsvarande kulturområden, med beskrivande texter, finns (220124) via länkar under rubriken Keltisk tidsålder hos Svenska Numismatiska Föreningen. Se sidan https://numismatik.se/2artiklar/ .


Burebista ... jfr Vasile Párvan 1928, ”Dacia” sid 169 och 171, (170804) på denna url.

En i sammanhanget relevant syntes av det romerska Pannoniens ~ nuvarande Ungerns öden närmast före romarna, som den framstår i bevarade antika uppgifter ges (170804) på
http://www2.rgzm.de/Transformation/Magyarorszag/Chapter_II.htm.

Åtskilliga fornkeltiska ortnamn öster om Ungern, enstaka ända bort mot Ukraina, stämmer med Pompejus Trogus’ och en del sentida forskares visioner om en stor keltisk folkvandring österut mot Donaus mynning.
Sådana namn tenderar dock att bara vara belagda i någon enstaka uppräkning och kronologiskt mycket splittrade, så jag har inte gjort någon affär av dem.
Den som vill ta del av pläderingar för deras autenticitet och betydelse kan (170809) konsultera https://balkancelts.wordpress.com/.

Någotsånär klart belagt blev det i Plb 4.46 nämnda galatiska småriket Tylis i nuvarande Bulgarien. Det verkar ha existerat från 270-talet till 212 f Kr.


Utmark i norr

spridningen av imperiets värdegrund ... två stammar i Germanien vid namn mattiaci och (h)ermunduri noterades exempelvis som bra folk av imperiet, vilket nog betyder att de var romarvänliga och ekonomiskt samarbetsvilliga. De förra bodde nära Rhengränsen, i trakter där det i en avlägsen framtid äntligen skulle bli fred efter ett trettioårigt krig. De höll sig ovanligt nog med ett litet köpcentrum.
Ermundurerna verkar ha levt i trakten av övre Albis alias Elbe och dess bifloder.

 

lantligt ... Klaudios Ptolemaios ger – i sitt berömda underlag för en första västerländsk världskarta – just om Germania påfallande många uppgifter som inte kunnat beläggas i andra källor – särskilt ett antal påstådda tätorter eller centra med ömsom germansk- och ömsom keltiskklingande namn. (181112) finns en kulturhistorisk orientering om hans verk på http://press.princeton.edu/chapters/i6963.pdf , levandegörande kartbilder på http://members.casema.nl/h.vandeukeren/histotron/ptol_index.htm.

 

värre... än gallerna ... jfr BG 6.21 om germani: ”Vita omnis in venationibus atque in studiis rei militaris consistit”, dvs de ägnar livet helt åt jakt och krigiska övningar.
Intrycket av sådana antika livsstilsbeskrivningar kan påtagligt skilja sig från vad som redovisas i modern arkeologi ,
där man grovt sett räknar med att de nordliga kontinentala folkens övergång till bondestenålder redan i Caesars dagar låg omkring fyra årtusenden tillbaka i tiden.

 

antyder en glesbygd ... den grekiska termen är ere:mia som i ”eremit”.

 

där germanska grupper och dialekter sipprade in ... jfr A. Greule 2007, ”Die historischen Horizonte der geographischen Namen in Bayern”, (180806) på denna url.

 

enkla vapen ... en ofta återgiven uppgift, som lämnas i Tacitus' Germania 6.

 

Över britternas hav

Hennes namn skulle bli odödligt ... en tidigare aktiv motståndsledare från södra delen av dagens Wales skulle också bli omskriven, dock mer lokalt.
Han hette med romersk skrivning Caratacus och med modern walesisk Caradog.

 

*boudi ... IEW sid 163; RM sid 72, (181124) på https://archive.org/details/EtymologicalDictionaryOfProtoCeltic/page/n75.

 

hästspann i strid ... DS 5.29 nämner sådana stridsvagnar även i Gallien, kanske efter sin huvudkälla Poseidonios en generation tidigare. Caesar gör det inte.

 

sermo haud multum diversus ... Tacitus’ Agricola 11.
Jfr Alex Mullen 2016 i ”Oxford Handbook of Roman Britain”, (180621) på http://eprints.nottingham.ac.uk/44676/1/oxfordhb%20MullenAM.pdf ,
och en större genomgång av K H Jackson 1953, ”Language and History in Early Britain”.

    

Bretagne... märkt av sitt brittiska ursprung ... se Dottin 1917 ”La langue gauloise” sid 16-17, (170803) på >https://archive.org/details/lalanguegauloise00dottuoft ,
där förf. hävdar att bretonska inte ger annan ledning till galliskan än att båda är keltiska språk.
En naturlig slutsats är i så fall att språkklyftan över Kanalen hade vidgats betydligt sedan Tacitus' och Caesars tid.

 

Riksdel med dubbelnatur

Italia verius quam provincia... Plin 3.31.

 

möteslokal ... jfr (170805) på
https://en.wikipedia.org/wiki/Sanctuary_of_the_Three_Gauls ,
https://fr.wikipedia.org/wiki/Sanctuaire_f%C3%A9d%C3%A9ral_des_Trois_Gaules.

 

census ... jfr Edith Mary Wightman 1985 ”Gallia Belgica”, (170803) på denna url ,

och (170805) på

http://publishing.cdlib.org/ucpressebooks/view?docId=ft309nb1mw&chunk.id=d0e4606&toc.id=&brand=ucpress.

 

alias Gallia comata ... i citat av kejsar Claudius: ”...Comatae Galliae causa...”.

 

Claudius... föreslog... åhörarna ... beskrivning av talet (170805) på
https://en.wikipedia.org/wiki/Lyon_Tablet ,
engelsk version av texten(170805) på
http://legacy.fordham.edu/halsall/ancient/48claudius.asp ,
latinsk originaltext (170805) på
http://www.thelatinlibrary.com/claud.inscr.html ,
närbild av bevarad text (170805) på
http://clioweb.free.fr/dossiers/ancienne/tableclaudienne.htm.

 

argument från den följande debatten ... Tacitus ”Annales” 11.23, (181112) på
http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.02.0078%3Abook%3D11%3Achapter%3D23.

 

Moderniserad hedendom

Den gud som Martialis Dannotali tidigare i kapitlet invigde en byggnad åt beskrivs som en hantverksgud i Alesia, Vercingetorix’ sista fäste, (170810) på
http://en.wikipedia.org/wiki/Ucuetis.

 

inga beskrivningar från gallisk sida ... materialbristen har inte hindrat optimistiska och omfattande rekonstruktioner, t ex (170810) på
https://en.wikipedia.org/wiki/Celtic_deities.

 

Mercurius den ledande kraften ... enligt BG 6.17, som tillsammans med Lucanus’ Pharsalia 1.444-6 är den enda bevarade romerska kommentar till gallernas religion före erövringen som har lite substans och trovärdighet.

 

som uppfunnit alla ... med BG:s formulering: inventor omnium artium.

 

Teutates ... jfr diskussion av möjliga och omöjliga namnvarianter (170810) på https://de.wikipedia.org/wiki/Teutates.

 

druider och wateis ... Str 4.4.4.

 

Toleransens gränser

druiderna ... jfr (170809) på
https://en.wikipedia.org/wiki/Religious_persecution_in_the_Roman_Empire#Druids  

Tiberius ... Plin 30.4. Jfr Str 4.4.5. 

 

Claudius ... Suetonius ”Claudius” 25.5, latin (170810) på
http://penelope.uchicago.edu/Thayer/L/Roman/Texts/Suetonius/12Caesars/Claudius*.html ”Druidarum religionem apud Gallos dirae immanitatis et tantum civibus sub Augusto interdictam penitus abolevit”, i engelsk version:
”He utterly abolished the cruel and inhuman religion of the Druids among the Gauls, which under Augustus had merely been prohibited to Roman citizens”.

Likväl används termen dryades om galliska siarkvinnor i det senantika verket ”Historia Augusta” i anekdoter om 200-talskejsarna Alexander Severus, Aurelianus och Diocletianus; se Philip Freeman 2002, ”War, Women, and Druids: ...” sid 49-50, (180805) på denna url.
Tacitus ”Historiae” 4.54.2 klagar ännu ett femtontal år efter Claudius’ död över stolliga profetior från druider.
När AM 15.9.8 så sent som 355 e Kr berättar om drysidae hos gallerna är det rimligen en tillbakablick som bygger på ett nu förlorat verk från tidigaste kejsartid om gallisk historia av Timagenes. Vid AM 15.9.4 nämns visserligen gruppen i presens.

samtida skribenter ... Tacitus i engelsk version av ”Annales” och ”Historiae” (170803) på
http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Roman/Texts/Tacitus/home.html.
Genomgång av hans behandling av Gallien av Ronald Syme 1953 ”Tacitus on Gaul” (170809) på
https://www.jstor.org/stable/41520052?seq=6#fndtn-page_scan_tab_contents.

Jfr Plin avsnitt 16.95 om druiderna, 24.62-63 om druiderna och misteln; dessutom 29.12.

tacksamhetsskuld till Rom ... Plin 30.4.

- människooffer... ungefär lika tydligt ... ett par antika andrahandsuppgifter om människooffer ännu hos den klassiska tidens greker bedöms som icke trovärdiga i Dennis D. Hughes 1991 ”Human Sacrifice in Ancient Greece”, se (170803) på denna url.

Också påståenden om kannibaliska ceremonier med druidmedverkan tycks ha förekommit; jag har inte sett några tecken på substans hos dem.

magicas vanitates ... Plin 30.1.

principiellt förbjudits ... Plin 30.3 ”ne homo immolaretur”.

en annan gallisk grupp ... den avser wateis i Str 4.4.4, med min fetstil: ”βάρδοι τε καὶ ὀυάτεις καὶ δρυΐδαι ... ”

Osäkra ekvationer

Om problemen, jfr Wolfgang Meid 2006(?), ”Keltische Religion im Zeugnis der Sprache”, (170810) på
https://web.archive.org/web/20060113224446/http://www.archaeolingua.hu/keltrel.pdf.

Lug i irernas sagor ... en rätt vanlig jämförelse är också mellan den iriske Lug och den germanske Oden, t ex (170810) på http://www.maryjones.us/jce/lugh.html : ”Lugh is also sometimes equated to Odin”.

en rad galliska orter ... beroende på hur konservativ den lokala dialekten är kan de idag heta sådant som Lyon, Laon, Laudun eller Loudon, se vidare NTF.

Det holländska Leiden har i nyare tid tagit upp ordet som sin latinska beteckning från en försvunnen antik ort i sin närhet, detaljer av Lauran Toorians 2008, sid 161 om ”Endlicher’s Glossary, an Attempt to Write Its History ...” (170803) på denna url :
”...this Lugdunum could sometimes be seen near Katwijk when the tide was extremely low. The ruins were referred to as Brittenburg (‘Briton’s Castle’) and they were depicted and described at the time. At present the remains are about 250 to 300 meters out in the North Sea. After the foundation of Leiden University in 1574 and also inspired by the then recently discovered works by Tacitus relating the events known as the Batavian Revolt (A.D. 69-70) this name was borrowed to give Leiden a reverential name in Latin: ‘Lugdunum Batavorum’. It is worth stressing that this is an invented name dating from around 1600. The place-name Leiden is first attested in the tenth century and is generally supposed to be derived from a River-Name *Lagitho and as such unrelated to Lugdunum.”

Återkommande uppgifter om att namn som det schweiziska Lugano, det spanska Lugo och det polska Legnica också bär vittne om *Lugus, bygger såvitt jag vet på vaga hugskott.
Lite bättre intryck än av de två andra fallen har jag av Lugo, som närmast kommer från ett antikt latinskt Lucus för ’lund’, men osökt väcker frågan om det kan röra sig om anpassning av ett äldre keltiskt namn, varvid man ibland i regionen har slarvat med skillnaden mellan k och g.

Beträffande den polska hypotesen gäller att geografen Klaudios Ptolemaios under 100-talet e Kr i en lista över platser i sin tids Germanien strösslade in många, annars obelagda namn, där flera österut såg keltiska ut. Bland ingick ett bortåt norra Polen, som i latiniserad form brukar brukar återges som Lugidunum. Några ljudhistoriska eller geografiska skäl att koppla det till Legnica har jag inte sett.

- inte mer tvingande än... Borgholm ...
- inte var etablerat som enkelt personnamn ... en inskrift i Genouilly visar ett sammansatt namn Lugurix, se (170810) på http://encyclopedie.arbre-celtique.com/lugurix-2868.htm.

märkvärdigare i mina ögon ... formuleringen i BG är ”inventor omnium artium”. Den iriska sagan, som bygger på gammal tradition men har bevarats i manus först tolvhundra år efter Caesars tid, säger i engelsk tolkning ”he is the man of each and every art”.

Som ytterligare skäl för en koppling kan man ibland läsa att staden Lugudunum och den iriske Lug båda hade korpen eller kråkan som symbol; dessutom att båda hade första augusti som festdagar.
Det första påståendet stannar i sak vid att kråkfåglar ofta bar övernaturliga roller i iriska sagor; någon specifik kråkfågelkoppling till just Lug hittar man inte i bevarade versioner, vilket signaturerna celtic_elk och alfrecht konstaterar (170810) på http://cr-r.livejournal.com/355386.html.
Inte heller det andra argumentet belägger något nära samband - Lugudunums festdag framstår som påbjuden av romarna, inte som en lokal tradition - och irernas uppfattning om första augusti är påverkad av den kristna kalendern.

- Söderut i Gallien och nere hos kelter i Spanien ...
- de galliska exemplen... kanske inte... fler än två ... jfr EWP (190110) på https://en.wikipedia.org/wiki/Lugus#Inscriptions.

Keltisk kalenderfunktion

Det stora fyndet ... se t ex sid 18-19 = 149-150, (170809) på
http://rootsofeurope.ku.dk/kalender/arkiv_2012/celtic_spring/Gallisch_2_WS_2010.pdf.

Metropoler med framtid

baser för en hel romersk legion... Vindobona ... arkeologer kan visa rester av ett romerskt legionläger från någon gång mellan 50 och 100 e Kr. Flera legioner hann delta i dess utbyggnad och besättning,
allt enligt uppgifter (170804) på
https://de.wikipedia.org/wiki/Vindobona.

Aquincum ... orten blev säte för legion II Adiutrix år 89 e Kr. Legionnamnet är inte keltiskt, utan dess -rix är en avledning till samma latinska ordfamilj som i 'adjutant'.

Singi(-)dunum ... orten blev säte för legion IV år 86 e Kr.

verbala arvet från kelter... fortlevde ... en detaljerad analys av ortnamnen vid mellersta Donau i romersk tid ges (170804) på http://www.asciatopo.altervista.org/pannonia.html.

dunum för ”borg(höjd)” ... med en översättning som jag mer än en gång har använt i stället för bara ’borg’, som är den troliga grundbetydelsen – då med germanska ordsläktingar som town på engelska, Zaun ’staket’ på tyska och tun på gammaldags nordiska mål. Men en borg ligger ju gärna högt, jfr DSt i Sengoídelc 6.7 : ”dún ’fort, hill-fort’ ”.

IEW sid 263 säger att ordet i stället närmast sammanhänger med det rätt lokala och i svenska inlånade nordsjöordet (sand)dyn, vilket skulle innebära att innebörden ’höjd’ var den primära. Men den tanken ter sig sämre stödd, både i sak och bland min tids språkvetare.

- skulle utvecklas till vår tids Wien ...
- namnkontinuiteten verkar vara skenbar ... se uppgifter (170804) på
https://de.wikipedia.org/wiki/Wien#Etymologie.

- skulle byta namn till Belgrad ...
-bona inte alldeles lättfångad ... viss info tillhandahålls i ett preliminärt dokument av RM :
”Proto-Celtic: *bonu- 'foundation, base, butt' [Noun] ... Old Irish: bun [u m] Middle Welsh: bon [m]” ,
”Proto-Celtic: *bundo- 'sole of foot, base, floor' [Noun] ... Old Irish: bond [o m]” ,
där tecknen inom klammer nog står för forniriskt böjningsmönster (stamtyp) respektive maskulint genus.

Jag vet inte om han kan tänka sig släktskap mellan de två rekonstruktionsformerna.

Magimarus ... en *Cajus *Julius Magimarus från Aquincums närhet nämns på sid 57 i András Mócsy 2014/1974, ”Pannonia and Upper Moesia (Routledge Revivals): A History of the Middle Danube...”.

Alorix ... gravskrift för en Alorix med tillnamnet Bassi i Aquincum kommenteras av András Mócsy i ”Decurio Eraviscus” sid 60 nedtill i ”Folia archeologica 21”, (170804) på http://library.hungaricana.hu/hu/view/FoliaArchaeologica_21/?pg=61&layout=s.
Reviderad bedömning av Alorix’ personliga bakgrund på sid 290 i samlingsverk ”Salutationes – Beiträge zur Alten Geschichte” av Edelmann-Singer & Konen (eds) 2013, (200823) på denna url.

skordiskerna, stammen som en gång hotat Makedonien ... en sammanfattning av antika uppgifter om skordiskernas nederlag mot dakerna under dakiska ledare som Burebista, och om de förras försvinnande från antika källor, ges i William Smith 1854 ”Dictionary of Greek and Roman Geography”, (170804) på http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus:text:1999.04.0064:entry=scordisci-geo.

Cornacum... gallisk-romersk integrationstrend ... se NTF.

misstänker ändå att sådana män och deras underhuggare fortfarande kunde prata gallisk dialekt ... jfr Philip Freeman 2001 ”The Galatian Language”, med recension av S Colvin, (170804) på http://bmcr.brynmawr.edu/2002/2002-12-19.html. Det keltiska språket bör enligt alla bedömare ha försvunnit senast på 500-talet e Kr och Galatiens administrativa identitet på 700-talet.

keltiskklingande Katomaros... fru och dotter- ... se Karl Stroebel i ”The Galatians in the Roman Empire ...” i Ton Derks, Nico Roymans (eds) 2009, ”Ethnic Constructs in Antiquity...” sid 117 ff, (170804) på denna url.
Stroebel om galatiska personnamn: sid 133 Deiotarianus, Tektomaros, Bitognatos, Katomaros, Domne, samt sid 135 Ateporix, Albiorix ;
... om gudaepitet: sid 134, Zeus Bussurigios, Zeus Bussumaros ;
... om traditioner: sid 135, ledande mannen i Ankyra 138 e Kr var stolt över sin härstamning från kung Deiotaros ;
... om integration i kejsarriket: sid 135, juliska dynastin - medborgarskap till ledande galater, flaviska d:o även senatsposter ;
... om slutsatser betr. kvarlevande traditioner inkl språk under romersk kejsartid: sid 138.

Dotterns namn Domne tror jag är besläktat med det geografiska Dumnonia från kapitel 0.1.

Segrande folklatin

200-talet i vår tideräkning hade blivit fåtaliga ... om gallisk inskriftsfrekvens över tiden, se DSt ”Old Celtic Languages Spring 2012” sid 29=160, (170803) på http://rootsofeurope.ku.dk/kalender/arkiv_2012/celtic_spring/Gallisch_2_WS_2010.pdf.

- Aurelianus lär själv ha påbjudit namngivningen ... vid tryckningstid ser jag dock tvivel på hans ensamrätt. Aurelius är ju ett vanligt romerskt namn.
Jfr (200408) på https://fr.wikipedia.org/wiki/Histoire_d%27Orl%C3%A9ans#Civitas_Aurelianorum, som vad jag förstår lämnar slutsatsen öppen. Jag saknar tyvärr notering om varifrån jag hämtat uppgiften om Aurelianus påbud; den kanske i sin tur bygger på antaganden.