4.5 Galliskan och brittiskan antikt slutspel :    föreg.kapitel | nästa

Datum vid weblänkar är exempel (och ingenting annat) på datum med en fungerande hämtning.
Förkortningar för författare och verk:
EWP=English Wikipedia; DSt=David Stifter, i vetenskapliga publikationer och undervisningsmaterial

(ingress)

romersk civitas ... medborgarskap ... jfr översikter (170730) på
https://en.wikipedia.org/wiki/Roman_citizenship , http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Roman/Texts/secondary/SMIGRA*/Civitas.html , https://en.wikipedia.org/wiki/Civis_romanus_sum  

Gränsprovinsen Britannien ... romerskt utbrytarstyre hade tidigare rått år 259-74 och 286-96, jfr (170730) på https://en.wikipedia.org/wiki/Roman_Britain#3rd_century
För 300-talets utbrytarstyre år 350-53 och under Maximus 383-88, jfr (170730) på
https://en.wikipedia.org/wiki/Roman_Britain#4th_century
Enligt sistnämnda websida:
”By 407 there were no new Roman coins going into circulation, and by 430 it is likely that coinage as a medium of exchange had been abandoned.” 

Den gamla ordningens reträtt – Britannien

tillhört de gränsregioner ... likartat om utvecklingen på ön i Dick Harrison 2018, ”Englands historia Del I”, sid 39-40. 

Mare germanicum eller Nordsjön ... för benämningen se t ex uppslagsordet Mosa, (170730) på http://referenceworks.brillonline.com/browse/brill-s-new-pauly/alphaRange/Mo%20-%20Mu/M?s.rows=50&s.start=160

Den gamla ordningens reträtt – Gallien

Översikt över 400-talets Gallien som ”Le ve siècle”, (170730) på https://fr.wikipedia.org/wiki/Gaule_romaine#Les_.C3.A9v.C3.A9nements

- goter i sydväst ...
- visigoter ... se (170730) på https://de.wikipedia.org/wiki/Westgoten#Westgoten, och på https://en.wikipedia.org/wiki/Visigoths :
”The Visigoths first settled in southern Gaul as foederati of the Romans – a relationship established in 418. However, they soon fell out with their Roman hosts (for reasons that are now obscure) and established their own kingdom with its capital at Toulouse.” ;

samt (170731) på  https://en.wikipedia.org/wiki/Visigothic_Kingdom#Federate_Kingdom

- sällan... vildsinta cimbrer ... i likhet med hunnerna, och med cimbrerna i ett föregående kapitel, framstår dock de nya germanska grupperna på romerskt område som permanenta krigshärar, med väletablerade ledare och anhöriga i trossen. Åtminstone gäller detta i traditionell tolkning av källtexterna. Det finns moderna historiker som mer eller mindre nyanserat ifrågasätter att det faktiskt har varit så.
En genomgång av mycket av folkvandringsproblematiken finns i James Bromwich 2014, ”The Roman Remains of Brittany, Normandy and the Loire Valley: A Guidebook”, utdrag(170730) på denna url.
Jfr även (170730) på https://en.wikipedia.org/wiki/Gothic_and_Vandal_warfare

kommentatorer nu mest från den kristna kyrkan ... om :
Sidonius, se (170730) på https://muse.jhu.edu/article/1056 , på http://www.tertullian.org/fathers/ under rubriken ”Sidonius Apollinaris”, och på http://www.sidoniusapollinaris.nl/ 

Salvianus, se utgåva 1767 av ”De Gubernatione Dei” med latinsk text (170730) på denna url.  
Engelskt referat (170731) på https://en.wikipedia.org/wiki/Salvian :
‘theatre, where decency is wholly set at nought, and Minerva, Mars, Neptune and the old gods are still worshipped” (vi. 11)’
‘God is giving [the barbarians] in reward the inheritance of the empire (vii. 9, II, 21)’  

Orosius, hans bok 7 (170731) i översättning på https://sites.google.com/site/demontortoise2000/orosius_book7 :
”the rich are worse (iv. 3) ; it is their harshness and greed that drive the poor to join the bagaudae and flee for shelter to the barbarian invaders (v. 5 and 6).” 

potential ... jfr Salvianus (170731) på
http://biblehub.com/library/salvian/on_the_government_of_god/the_fifth_book.htm :
”For in the Gothic country the barbarians are so far from tolerating this sort of oppression that not even Romans who live among them have to bear it. Hence all the Romans in that region have but one desire, that they may never have to return to the Roman jurisdiction. It is the unanimous prayer of the Roman people in that district that they may be permitted to continue to lead their present life among the barbarians”

märkbart obildade ledare ... jag har förlitat mig på (170731)
https://www.britannica.com/biography/Theodoric-king-of-Italy :
”he was said to have remained illiterate.
This is undoubtedly an exaggeration: what is meant is that he never attained the skill in calligraphy that was expected of a ruler in the 5th and 6th centuries...”

obadade följen ... jfr Salvianus, med min kursivering (170731) på
http://biblehub.com/library/salvian/on_the_government_of_god/the_fifth_book.htm :
”Although these men differ in customs and language from those with whom they have taken refuge, and are unaccustomed too, if I may say so, to the nauseous odor of the bodies and clothing of the barbarians, yet they prefer the strange life they find there to the injustice rife among the Romans. So you find men passing over everywhere, now to the Goths, now to the
Bagaudae, or whatever other barbarians have established their power anywhere .... We call those men rebels and utterly abandoned, whom we ourselves have forced into crime. For by what other causes were they made Bagaudae save by our unjust acts, the wicked decisions of the magistrates, the proscription and extortion of those who have turned the public exactions to the increase of their private fortunes and made the tax indictions their opportunity for plunder?”

respekt för det nya landets ... jfr EWP, (170730) på https://en.wikipedia.org/wiki/Saint_Remigius :
”Even before he embraced Christianity, Clovis had showered benefits upon Remigius and the Christians of Reims”

- inte... markering mot den ärvda ordningen... kejsarmaktens lejda ombud ... frågan om de nya ledarnas motiv faller visserligen utanför denna bok, men försök att ge en enkel historisk ram ingår; och visst kan man uppfatta det som märkligt att kungar från Germanien med härsmakt gick in i imperiet och styckade det västromerska området utan att gärna vädra slagord mot kejsarmakten, eller anspråk på självständighet från den.

Jag hämtar generaliseringen att de faktiskt gjorde så – oftast, och till yttre former – från fackhistoriker som kan saken bättre, och från egna intryck av att germanska ledare mest höll sig inom ett mönster av inbördeskrig och missnöjesuppror i det sena romerska riket, och att de vid förhandlingar helst blev hanterade enligt recept från imperiets storhetstid;
under den epoken hade nämligen de styrande finslipat ett antal diskreta härskartekniker, där lojala små samhällen inom det egna territoriet kunde beviljas självstyre eller rent av formell självständighet, bara de inte förde några krig eller gjorde något annat utan lov. Mot trotsiga motståndare rymde den romerska diplomatiska arsenalen, utom hot om vedergällning, även locktoner om att byta sida och bli underordnad bundsförvant på goda villkor.

I linje med sådana lösningar hade franker och burgunder ingått lydnadsavtal med kejsarmakten rätt snart efter sin första entré på romerskt område, goterna redan innan. Därefter hade goterna, i protest mot livsmedelsbrist och löftesbrott, slagits mot kejserliga styrkor och till och med ockuperat Rom, utan att någon motvilja uppstått mot nya avtal. Via en serie sådana episoder övergick en gammal imperiefiktion, den att underkuvade folk kunde leva fritt, sakta till en ny: att de facto förlorade områden fortfarande var styrbara.

Jfr Hagith Sivan 1987 ” On Foederati, Hospitalitas, and the Settlement of the Goths in A.D. 418  (170730) på
http://www.jstor.org/stable/294799?seq=1#fndtn-page_scan_tab_contents

Historikern Orosius lekte trots allt med tanken på ett gotiskt imperium. Se (170731) latin på http://www.attalus.org/latin/orosius.html ,
med engelsk version (170731) på
denna url ,
och bok 1 i engelsk version (170731) på
https://sites.google.com/site/demontortoise2000/orosius_book1

en anhållan från Italien ... jag har i skrivande stund inte kunnat belägga referensen.

att villfara det önskemålet ... under de närmaste decennierna nöjde sig den östra kejsarmakten med att som ombud skicka en gotisk ledare till Italien, vilket i realiteten bara medförde ett lokalt maktskifte där, samt om man får tro frankisk historieskrivning förläna Galliens nye herre en hederstitel som kejsarmaktens företrädare. Först på 530-talet påbörjade östkejsaren en serie angrepp mot dagens Tunisien, Italien och Sydspanien som för en tid gav honom full kontroll i de länderna.

Den krympta keltiskan

Galliska regionalismer tas upp i J. N. Adams 2007, ”The Regional Diversification of Latin 200 BC - AD 600”, (170730) på denna url .

Termer under omprövning

en romersk stjärnjurist ... Ulpianus i Digesta 32.11:
”Fideicommissa quocumque sermone relinqui possunt, non solum latina vel graeca, sed etiam punica vel gallicana vel alterius cuiuscumque gentis.”

på keltiskt vis ... Sidonius’ brev 3.3.2:
”mitto istic ob gratiam pueritiae tuae undique gentium confluxisse studia litterarum tuaeque personae quondam debitum, quod sermonis Celtici squamam depositura nobilitas nunc oratorio stilo, nunc etiam Camenalibus modis imbuebatur.” , med översättning i EWP:
”I will forget that your schooldays brought us a veritable confluence of learners and the learned from all quarters, and that if our nobles were imbued with the love of eloquence and poetry, if they resolved to forsake the barbarous Celtic dialect, it was to your personality that they owed all.”

En alternativ översättning enligt DSt av orden:
”sermonis Celtici squamam depositura nobilitas nunc oratorio stilo, nunc etiam Camenalibus modis imbuebatur”, är
” ‘...the (Arvernian) nobility, wishing to cast off the scales of Celtic speech, will now be imbued (by him = brother-in-law Ecdicius) with oratorial style, even with tunes of the Muses.’ ”

Francia, frankernas välde ... jfr (170731) på
https://en.wikipedia.org/wiki/Francia :
”587, the Treaty of Andelot—the text of which explicitly refers to the entire Frankish realm as Francia ...”, samt på
https://fr.wikipedia.org/wiki/Royaumes_francs :
”Le mot « Francia » se retrouve dans cette acception chez divers auteurs et annales : Eginhard, Nithard, Ermold le Noir ... ” 

paraplybeteckningar som celtae och germani... svåra att begripa ... med tanke på latinets ställning gissar jag att själva den geografiska beteckningen Germania förblev hjälpligt kurant medeltiden igenom.
Enligt professor Tore Janson brukade dock författare på 1100-talet inte skönja någon koppling mellan antika germani som var romerska krönikörers nordliga fiende innan frankerna tog över – och samtida inbyggare i Germania som ju av geografiska skäl också kunde kallas germani; se Tore Janson 2013, ”Germanerna” sid 138.

Det engelska bruket av Germany är inte relevant för frågan, utan fastlagt under senare århundraden.

av kelters släkte ... se Scylitzes med min fetstil, (170730) på denna url :
Ῥωμαῖοί τε καὶ Βάραγγοι  (γένος δὲ Κελτικὸν οἱ Βάραγγοι μισθοφοροῦντες Ῥωμαίοις) ...”

Det sista dokumentet

den bevarade kopian ... jfr Lauran Toorians 2008 ”Endlicher’s Glossary, an Attempt to Write Its History”, (170731) på denna url :
”According to Bernhard Bischoff, the main body of ONE Cod. 89 was written and compiled around 800 in the monastery of Elno (Elnonensis, also known as Saint-Amand) in the far northwest of France (département du Nord). Not much later the manuscript must have been transferred to St Peter in Salzburg”  ”(items 1-4) must have been in existence by the middle of the eighth century.”

Om Endlicher-glossariets datering och proveniens, se även DSt (170731) på http://rootsofeurope.ku.dk/kalender/arkiv_2012/celtic_spring/Gallisch_2_WS_2010.pdf: ”Das glossar ist ein einzigartiges zeugnis für gallisch in der spätantike ... stammt vermutlich aus Südfrankreich”