4.6 Galliskan ett språk med något att ge :    föreg.kapitel | nästa

Datum vid weblänkar är exempel (och ingenting annat) på datum med en fungerande hämtning.
Förkortningar för författare och verk, se under (allmänt).

 

(allmänt)

Källor och författare

CNRTL = ”Centre National de Ressources Textuelles et Lexicales”, (181206) tillgänglig på http://www.cnrtl.fr/definition/portail för etymologier, varvid adressdelen portail ersätts med sökt ord 

DS = Diodorus Siculus

DSt = David Stifter, i vetenskapliga publikationer och undervisningsmaterial 

EWP = Engelska Wikipedia

Liv = Livius

RM = Ranko Matasović, keltiska etymologier i flera publikationer

NTF = Nègre 1990 ”Toponymie générale de la France Volume Ier ”, (170731) på denna url , ett standardverk om Frankrikes äldre ortnamn

PBE = Peter Berresford Ellis 2003 i ”A Brief History of the Celts” och andra populärt och rätt okritiskt hållna böcker

Plin = Plinius, Nat.Hist.

 

Galliska allmänt 

Fackmässig genomgång i Václav Blažek 2008, ”Gaulish Language”, (170730) på http://digilib.phil.muni.cz/bitstream/handle/11222.digilib/114125/N_GraecoLatina_13-2008-1_4.pdf 

Något populärare hållet som utdrag ur EWP, (170730) på
http://everything.explained.today/Gaulish_language/  

 

Franska etymologier 

huvudreferens, mer auktoritativ än franska Wiktionary, ev. mindre uppdaterad:
CNRTL, se (170730) på
http://www.cnrtl.fr/definition/XXX   med XXX ersatt med uppslagsord

omfattande lista på galliskt influerade svenska ord, dock inklusive osäkra och direkt osannolika (170730) på https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_French_words_of_Gaulish_origin

kortare lista över ”Romance loans from Celtic” i paragraf 11.5.1 i Ti Alkire & Carol Rosen 2010 ”Romance Languages: A Historical Introduction” , (170730) på denna url.

 

Tyska etymologier 

exempel (181122) på https://www.uni-trier.de/index.php?id=37329&L=2  

 

Keltiska etymologier 

Jfr kritik mot RM:s huvudarbete om keltisk etymologi av DSt, (170730) på
https://listserv.heanet.ie/cgi-bin/wa?A2=old-irish-l;DyXx1Q;20110806191509%2B0100

 

(ingress) 

- gladius ”svärd” ...
- glaive där ändleden ve är påhängd ... det kan bero på sekundär påverkan från keltiska folkmål, där orden för 'svärd' har avslut som cleddyf med v-uttal i walesiska, och claideb med oslutet b i gammal iriska. Också andra möjligheter finns.

 

carrus ... jfr PBE om vagntermer, (170730) på denna url.

 

Användbara termer 

chai... där hårt k bevarades ... se om franska och normandiska (170730) på
http://www.cnrtl.fr/definition/chai :
”gaul. caio (dottin, Manuel de l'antiquité celtique, p. 69; Dottin, p. 213) attesté au ves. (De nominibus gallicis ds TLL s.v. caii, 116, 49)”

 

cambiare ... förklaringen i Endlicher-glossariet är:
cambiare  / rem pro re dare 

 

för ambactus ... enligt M. Sevilla är termen troligen känd från sydliga kelter på Ennius’ tid.
Jfr CNRTL:
”...ambaissa, correspondant au lat. médiév. ambactia, attesté sous la forme ambascia dans les lois barbares au sens de « service » (Leg. Burgundionum. const., I, 104 ds Mittellat. W. s.v., 541, 6, Lex. Salica, Merov., 1, 4, ibid., 541, 7 d'où le dér. ambasciare « porter un message », Hincmar ann. 845-868, ibid., 541, 55) et d'orig. germ. : cf. got andbahti « fonction », dér. du got. and-bahts « serviteur », lui-même empr. au gaul. *ambactos (formé de amb- « autour » et de la racine verbale i.-e. aĝ- « pousser, conduire ») « celui qui est conduit, envoyé autour » (cf. kymr. amaeth « servus arans », Pokorny, 4) latinisé en ambactus”

Parallella ord med besläktad förled är grekiska amphi(-)polos och latin an(-)culus. för person i följe – en mänsklig drabant eller satellit, en som springer omkring”. 

 

- kondenseras till det internationella ordet ...
- vasall ... detaljer i Garipzanov 2008 ”The Symbolic Language of Royal Authority in the Carolingian World” (170730) på denna url ,

och jfr P Schrijver om bl a vasall 1995, i ”Studies in British Celtic Historical Phonology” (170730) på den här. 

 

- en av de bästa keltologerna ...
- Rudolf Thurneysen
... hans hypotes nämns av
G D Kellogg 1913 i  A Characterization of Gallic Latin” sid 94 i ”The Classical Weekly” 6.12, (181113) på https://www.jstor.org/stable/4386674?seq=1#fndtn-page_scan_tab_contents ,
med grundreferens ”
Archiv 7.523”. Kellogg påpekar att interdonare är tidigt vulgärlatin. 


inter-agerandet ... uttrycket har samma historiska efterled som keltiskans *amb-achtos, där den står för att agera runt någon, utöva en kringverksamhet. 

 

Galliskt mode och kök 

- för Rom helt främmande design ... om feminalia, kortbyxor för romerska legionärer i kallt klimat se (170730) på
http://www.fashionencyclopedia.com/fashion_costume_culture/The-Ancient-World-Rome/Feminalia.html ,
http://www.romanarmytalk.com/rat/archive/index.php/thread-14613.html .

Som framgår i dessa webreferenser stämmer ej den närliggande tanken att termen skulle vara släkt med ’feminin’ och myntad som en tråkning romerska soldater emellan. Den är i stället en
s k heteroklitisk böjningsform av femur ’lår’, med andemening i stil med ’lårkläder’.

 

- brax och brallor ...
- ordet brallis ... det står som man kan gissa för ’flicka i byxor’ enligt U-B Kotsinas 2003 ”En bok om slang, typ” sid 225. Jfr (170730) på
http://www.slangopedia.se/ordlista/?ord=brallis

 

- en råvara som de kallade braces ...
-
speltvete för malt ... se Plin 18.11=62.  

 

Överlevare i glesbygd 

släkting till vårt ord land ... jfr (181113) på https://fr.wikipedia.org/wiki/Landes_de_Gascogne#%C3%89tymologie 

Jules Verne ... jfr (170731) på
http://www.geneanet.org/genealogie/fr/verne.html   

 

Folknamnen som lever – provinserna 

En bra översiktskarta över (fransosierade) galliska stamnamn relativt modern fransk geografi finns (171114) på
http://www.mtholyoke.edu/courses/nvaget/230/imagespre-MA/gaulois-peuples-carte.gif   

 

Arvernerna, gruppen som var ... belagda former är t ex Arvernia, på katalanska Alvèrnia. Jfr (170731) på
https://fr.wikipedia.org/wiki/Auvergne#D.C3.A9nomination_et_blason

kan... namnet... Ile de France härstamma ... det snåriga problemet diskuteras (170731) på
https://sosparisblog.wordpress.com/grand-paris/ile-de-france-un-toponyme-dhistoire / (201027 med registreringskrav) , samt på http://crehangec.free.fr/idf.htm ,
och på https://fr.wikipedia.org/wiki/Pays_de_France#Toponymie

 

Folknamnen som lever – städer och byar

verkliga nedslag... Meillant, Mesland, Meylan ... ännu ett är Molain, som alltså står för något annat än moulin, ’kvarn’.

x, ... en medeltida latmansversion av dubbla s ... enligt uppgift (170731) på
https://fr.wikipedia.org/wiki/Auxerre#Toponymie ,
med min kursivering:
”En vertu d’une exception de la langue française, son nom se prononce [o'sɛːʁ] ... (Ausserre : le « x » se prononce « ss »).
En effet l’orthographe actuelle du nom provient d’une habitude des scribes du Moyen Âge, de remplacer les doubles « s » par une croix, ce qui n’en modifiait pas la prononciation. Cette croix assimilée au « x » du grec ancien, n’a été prononcée « ks » en français qu’à partir du XVIIIe siècle, sans que cette modification ne change l’usage ... Il existe d’autres exceptions telles qu’Auxonne (Aussonne), Semur-en-Auxois (Semur-en-Aussois) ou Bruxelles (Brusselles) - et soixante. ” 

 

vid antikens slut tappade sina romerska beteckningar ... enligt uppgift (170731) på
https://fr.wikipedia.org/wiki/Paris :
”un processus général observé dans la Gaule du Bas Empire pour les capitales de civitas”

 

biturigernas handelscentrum ... en invånare i Berry är fortfarande en berrichon. I det ordet är likheten mellan antikens rig och nutidens rich dock slumpmässig, se (170731) på
http://www.cnrtl.fr/etymologie/berrichon

Ännu mot medeltidens slut... behöll... platsen binamnet ... NTF : Edue år 1389.