6.3 Villsamma verbvägar :    föreg.kapitel | nästa

Datum vid weblänkar är exempel (och ingenting annat) på datum med en fungerande hämtning.
Förkortningar för författare och verk:

DSS=David Stifter, Sengoidelc; EWP=Engelska Wikipedia; EWT=Engelska Wiktionary; GPC=Geiriadur Prifysgol Cymru, nätupplaga; LP=Lewis & Pedersen, A Concise Comparative Celtic Grammar; PW=Penny Willis 1988, Is the Welsh verbal noun a verb or a noun? (181022) på https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00437956.1988.11435790 ; SAOL=Svenska Akademiens Ordlista; SAOB=Svenska Akademiens Ordbok ; SAS=Svenska Akademiens Språklära; TBC=Cattle Raid of Cooley

 

(ingress)

Allra viktigast för den som på allvar vill lära sig ett språk är verben ... i våra grannspråk finska, tyska och litauiska kan hanteringarna av substantiv och verb te sig ungefär lika i storlek; men också i dem tror jag prioritering av verbsidan är gynnsam för att snabbt nå läsförståelse.  

Att verbböjningen är värst är i varje fall normalfallet i äldre indoeuropeiska språk. Riktigt bra exempel på motsatsen – en grammatik med svårhanterliga substantiv och simpla verb – är nog svåra att hitta.

 

Verbens båda sidor

Kvalificerade grammatikförfattare kan ifrågasätta den saken ... SAS 2003 §8.1.3.4 räknar principiellt particip som adjektiv. Beträffande infinitiv som mycket närstående substantiv, jfr (191207) på https://en.wikipedia.org/wiki/Infinitive_(Ancient_Greek) : ”It is a non declinable nominal verb form equivalent to a noun... used as a noun in its main uses, it has many properties of it...”

 

Infinitivens dolda talanger

Trots mitt modersmål var jag inte säker på bästa svenska genus för ordet infinitiv, men både SAOL 2015 och SAOB 1933 föreskriver reale, alltså n-genus.

  

Knepet med verbalsubstantiv

språk som walesiska och iriska är läget ett annat ... och därmed givetvis i skotsk gaeliska, se bl a exempel (181115) på https://learngaelic.scot/sol/episodes/ep.jsp?prog=21&clip=8

 

- I svenska är det ord som ...
- eventuellt... handlingssubstantiv ... termen finns i SAOB, men är väl inte så vanlig.
- den alternativa abstraktionen ledarskap ... när substantiv syftar ett verbs resultat, som ett lyckat eller misslyckat ledarskap, så är termen
nomen acti. Mer om begreppen finns (190328) på https://www.christianlehmann.eu/ling/lg_system/sem/index.html?https://www.christianlehmann.eu/ling/lg_system/sem/nomen_actionis_acti_patientis.html

 

Den nykeltiska modellen

särart i Västeuropa ... apropå förra kapitlet lär också användning av verbalsubstantiv i stället för infinitiv tillhöra keltiska vanor som i någon mån kan jämföras med arabiska.

 

en stor sak till vardags i båda språken ... jfr EWP (191209) på https://en.wikipedia.org/wiki/Welsh_syntax#Verbal_syntax om uttryck med mae, roedd, wedi ;
https://en.wikipedia.org/wiki/Welsh_syntax#Syntax_without_bod om uttryck med gwneud ;
https://en.wikipedia.org/wiki/Scottish_Gaelic_grammar#Verbs om att ” 'Verbal nouns' play a crucial role in the verbal system”.

 

- vid vissa situationer ... jfr (191209) på https://en.wikipedia.org/wiki/Irish_conjugation#Verbal_nouns

 

Förfluten tid

caint ... enligt EWT (181028) är ordet caint  ”acting as a verbal noun for a verb with no finite forms”.

att sjunga ut ... en betydelsejustering av verbet för ’sjunga’ till for-cain ’undervisa’ var väletablerad i forniriska.

Det behändiga paraplyverbet

en variant av de här mönstren ... jfr EWP (181112) på https://en.wikipedia.org/wiki/Colloquial_Welsh_morphology : ”In Colloquial Welsh, the majority of tenses make use of an auxiliary verb, usually bod 'to be' or gwneud”.
(Varvid gwneud är verbalsubstantivet för ’göra’, i ordböcker ibland ersatt med böjningsformen ’jag gör’ i första person singularis: gwnaf.)

Om ’göra’ som hjälpverb i walesiska, jfr även äldre belägg i GPC för gwnaf och moderna (180929) på http://www.bbc.co.uk/wales/learnwelsh/pdf/welshgrammar_allrules.pdf, sid 57.

rinne för ”gjorde” är lika oregelbunden mot presens ... i nutiden känns det väl så – med bokens vanliga språkhistoriska vinkel är det en lätt överdrift: nyiriskans déan för presens och rinne för förfluten tid bygger i grunden på samma forniriska verbstam. Prefixen d- och r- är dock skilda redan från början. Detaljer kan sökas (201102) i EWT för de två nyiriska tempusformerna och för källverbet dogní.

cofio för ”hågkomst” ... ordet är lätt att förväxla med cof, som står för ett mer substantiviskt ’minne’ utan någon koppling till verbal användning.

 

Det måttliga släkttycket

- en svensk motionär ...
- löper ett lopp
... användningsexempel (191212) på https://aktivtraning.se/traning/lopning/sex-skal-till-att-lopa-ultra

 

ökat förbistringen ... i och för sig går ofta etymologiska kopplingar att hitta för enskilda glosor som figurerat. Men de stående uttrycken i iriska och walesiska har utvecklats så olika att de gärna använder skilda fornkeltiska ord.

 

Den konventionella verbmodellen

På spaning i ordboken

Suspekta formatspecifikationer

inget naturligt verktyg ... i äldre tider har en del grammatiska tankar från latin i onödan påpressats andra språk. Utan att godta sådana överdrifter misstänker jag att latin, som enda grammatiskt referensspråk, faktiskt är mindre problematiskt än engelska.

  

Engelskans diskreta luddighet

Vanskliga bedömningar