7.1 Oskarpa spår :    föreg.kapitel | nästa

Datum vid weblänkar är exempel (och ingenting annat) på ett datum med fungerande hämtning.
Förkortningar för författare och verk: 

AM=Ammianus Marcellinus; BG=Caesar, De bello gallico; CNRTL=Centre National de Ressources Textuelles et Lexicales, (181206) tillgänglig på http://www.cnrtl.fr/definition/portail för etymologier, varvid adressledet portail ersätts med sökt ord; DSt=David Stifter; EWP=Engelska Wikipedia; EWT=Engelska Wiktionary; GPC=Geiriadur Prifysgol Cymru, nätupplaga; Plb=Polybios; SAOB=svenska akademins ordbok; Str=Strabon, Geographika

 

(ingress)

Tidiga indoeuropeiska dialekter och kärnområden

vissa andra dialekter ... framförallt sumeriska, annars sådana som hattiska och hurritiska. Mer tillfälligt norr om Sinai fornegyptiska, som i uppdaterad form kvarlever som minoritetsspråket koptiska.

 

Vinnare i språkkonkurrens 

- undantränga närstående dialekter ...
- i kinesiskans och grekiskans förflutna ... vad jag vet kan deras nutida dialekter i regel härledas från Middle Chinese respektive från Koine, vilka i så fall trängt undan äldre dialektbildning.

 

Tidiga keltiska dialekter och kärnområden

- juridiskt... politiskt ...
- okontroversiell ... jfr t ex H Krahe 1954 i ”Sprache und Vorzeit”, sid 122, och J Slocum i ”A Grammar of Proto-Germanic, III. Inflectional Morphology”, (190120) på
https://liberalarts.utexas.edu/lrc/resources/books-online/grammar-of-proto-germanic/3.-inflection.php , där visserligen germanskans övriga nära indoeuropeiska grannar bedöms på likvärdigt vis.

 

att ursprungslandet för en dialektgrupp ligger nära de största... språkkontrasterna ... i HSK=Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft vol 36, sid 1115 kallas principen för archaic heterogeneity.

 

alltså långt åt sydväst ... den etablerade forskaren Peter Schrijver har 2011 framfört samma åsikt av andra skäl: ”loss of *p in Celtic [due] to Ibero-Basque structural influence”. Se (181213) på https://listserv.heanet.ie/cgi-bin/wa?A2=old-irish-l;DyXx1Q;20110806191509%2B0100 : ”the Celtic urheimat may have been somewhere in Northern Spain, Southern France and Northern Italy”.

 

Hallstattkulturens tysta språk 

Den svårtydda keltiseringen

Latène ... jag har gått bet på vad Tène i ortnamnet La Tène egentligen står för. Gissningsvis avser det fyndmiljöns grunt inskjutande vik. Jfr (180916) på http://www.memidex.com/tene#etymology
Kriterierna för så kallad La Tène-kultur diskuteras i Sarunas Milisauskas (ed.) 2002, ”European Prehistory: A Survey” sid 354, (190128) på denna url.

 

i bruk långt tidigare ... senare antika källor använder namnen i citat från reseberättelsen av Pytheas från Massilia från senare delen av 300-talet f Kr. Jag har också sett seriöst klingande argument för att de var i omlopp redan på 500-talet f Kr.

fick excentriska drag ... eller blev keltiskan mer excentrisk ju längre västerut den kom?  

 

isländska ... andra välkända exempel i Europa är Sardinien, och det antika Cypern med gammaldags grekiska dialekter. Konservativa fastlandstrakter som antikens Arkadien och dagens Älvdalen saknas inte men har nog också de utgjort öar, kommunikationsmässigt sett.

 

många språkhistoriker har trott ... ett bland språkhistoriker särskilt känt namn är Julius Pokorny. Ytterligare några nämns i detaljnoter till kapitel 6.2.

 

Den svårstoppade avkeltiseringen

Inverness... Defoe ... jfr (180917) på https://en.wikipedia.org/wiki/Inverness#Scottish_Gaelic_in_Inverness, och på http://www.visionofbritain.org.uk/travellers/Defoe/40 , där man kan textsöka Inner-Ness (sic)

 

Fasta lämningar och flytande 

Åldriga etiketter 

med initialt T ... den antika grekiska formen var Tanais.

- ökeltiskt flodnamn ...

Avon ... på Irland har man slopat n i ordets grundform: forniriska aub eller ab, nyiriska abha.

- adder ... namnleden lär vara noterad redan i Edward Lhuyds verk ”Archaeologia Britannica” på sid 233. En variant är -ader. Dess antagna förebild har i walesiska enligt GPC äldre skrivningar awedwr, awedyr;
jag vet inte hur moderna experter bedömer den här keltiska kopplingen, som i varje fall upprepas i äldre referenser som i Chalmers 1810, ”Caledonia...” och i ”The topographical, statistical, and historical gazetteer of Scotland” 1842, (181122) tillgänglig på https://archive.org/details/topographicalsv11842scot/page/488 med nästan oläslig fotnot.

Svårfångade detaljer

does be ... vad uttrycket emulerar är nog vad som i irisk grammatik kallas ”the habitual form of the substantive verb”. Jfr DSt Sengoídelc kap 37.1 och nad muí na taí i mitt kapitel 6.2.

 

franska som pas moi, c’est moi ... jfr (180917) på http://www.cnrtl.fr/definition/moi, avsnitt B nedtill.

 

- objektsform... med tiden kan äta upp sin subjektsform ...
-”ja” i ett språk ... jfr EWP (191211) på https://en.wikipedia.org/wiki/Yes_and_no

 

under utvecklingen av... kinesiska ... jag vill minnas att Bernhard Karlgren ”Från Kinas språkvärld” nämner förändringen i stort. Detaljerna i försvunnet bruk utforskas fortfarande.

 

Engelska vanor på brittisk-walesisk grund? 

Sammanfattning av det svårbedömda läget i EWP (181124) på denna url.
Jfr också (180928) på https://www.thefreelibrary.com/Diglossia+in+Anglo-Saxon+England,+or+what+was+spoken+Old+English+like%3F-a0125953281

 

- erinrar väl ...
- David L. White och Kristin Kyllie ... se David L. White, Texas University, med överblick av publikationer (181206) på https://scholar.google.com/citations?user=dG3DtGEAAAAJ&hl=en resp ett längre resonemang, som jag tagit viss del av, i ”On the Areal Pattern of ‘Brittonicity’ in English and Its Implications” på https://publishup.uni-potsdam.de/opus4-ubp/frontdoor/deliver/index/docId/3924/file/CelticEnglishesIV_btr15.pdf ;

samt med korrigerad stavning Kristin Killie ”Old English - Late British language contact and the English Progressive” på sid 117-140
i Merja Stenroos, Martti Mäkinen, Inge Særheim (eds.) 2012, ”Language Contact and Development around the North Sea”; texten (201123) tillgänglig på denna url.

 

inte särskilt nydanande ... jfr vad jag tidigare i kapitlet skrev om öar. Det är naturligtvis tveksamt om så stora och folkrika öar som Storbritannien är tillämpliga.

 

- (dust) bin ...
- färgordet dun... ett på andra håll bortglömt forngermanskt ord ... när detta skrivs kan det enligt EWT leva kvar med förskjuten innebörd i västnordiska dialekter som dunna och i så fall stå för fågeln ’and’; nog mest för bruna honfåglar.

 

ju längre mot gamla brittiska trakter ... enligt David L Whites ”On the Areal Pattern of ‘Brittonicity’ in English and Its Implications”, nämnd i en föregående kommentar.

 

Romanska vanor på fornkeltisk grund 

misstänker man ... Rudolf Thurneysens hypotes nämns av G D Kellogg 1913 i ”A Characterization of Gallic Latin” sid 94 i ”The Classical Weekly” 6.12, (181113) på
https://www.jstor.org/stable/4386674?seq=1#fndtn-page_scan_tab_contents , med grundreferens ”Archiv 7.523”.

 

uttalstrend ... parallellen nämns t ex (181122) på https://de.wikipedia.org/wiki/Lenisierung ; jfr Bernard Mees i Henning Andersen(ed.) ”Language Contacts in Prehistory: Studies in Stratigraphy...” (181112) på denna url.

 

Spanska vanor och keltiska

b och r ... om r-variation i äldre iriska, se t ex Lewis & Pedersen ”A Concise Comparative Celtic Grammar” §66, (181122) med något oskarp textbild på https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.46311/page/n3