Om på denna webplats

Registrets omfattning:

- det täcker vad språkvetare kallar namn i egentlig mening.

- det utelämnar några namn som knappast behöver slås upp i register.

- det innehåller ingen utförlig direktinfo om själva namnen, eller fullständig info om vilka namn som är varianter av varandra.

 

Vissa förtydliganden ska finnas:

- för personnamn markeras om angiven sida behandlar själva namnet, dvs inte en namnbärare. Det sker via tillägg som ”, personnamnet” eller liknande.

- för tvetydiga namnbärare anges en rollbeteckning som ”kung”, eventuellt också ett till- eller familjenamn som kan gå utöver vad som nämns i texten.

- för föråldrade namn på floder och sjöar anges ”vattendrag” och ”insjö”.

- en alternativ namnform efter likhetstecken anger oftast ett annat sökbart ord, där fler sidhänvisningar finns;

mer sällan någon stavningsvariation, som används i boken eller i andra sammanhang.

För typiska kombinationer av person- och familjenamn som 'William Shakespeare' går det i regel bra att söka på både för- och efternamn.

 

Namnregistrets kategoribegränsning

i princip antroponymer, teonymer, etnonymer och toponymer

med andra ord personnamn, gudanamn, folkslagsnamn och geografiska namn (ortnamn).

Vissa ord, som ibland kallas namn, finns i nuläget inte med:

- titlar på böcker och andra verk.

- facktermer och fackämnen. Speciella språk eller dialekter kan undantagsvis ingå – faktiskt inte keltiska huvudspråk, som nog lättare söks via innehållsförteckningen;

språkvetartermer och mina ev. förenklingar av dem finns i slutet av appendixet 'Språkhistorisk sammanfattning'.

- artbenämningar på djur och växter.

 

Av organisationsnamn ingår dessutom några välkända med keltisk bakgrund.

För vanliga glosor, som ju är något annat än egennamn, finns på den här webplatsen en liten keltisk ordlista som utgår från svenska.

 

Namnregistrets täckningsbegränsningar – utelämnade namn

inom de avsedda namnkategorierna saknas:

- förekomster i bokdels- och kapitelrubriker.

- förekomster i appendixet 'Historisk översikt’, om de upprepar vad som tidigare förekommit i boken.

- namn som knappast har med ämnet kelter att göra – exempelvis när jag för svenska läsare refererar till Sverige.

- namn som på grund av bokens ämne är högfrekventa, och nog lättare att söka med hjälp av innehållsförteckningen:

av det sista skälet saknas de moderna svenska namnen på keltiska huvudområden - Irland, Skottland, Wales, Cornwall och Bretagne – utom när det gäller historisk namnförklaring.

Utelämnade är också de moderna namnen på de gamla keltiska länderna England och Frankrike, även Italien; och på huvudstäderna Paris, London och Rom.

Historiska namn som Lutetia och Londinium finns givetvis med.

För Spanien och Portugal finns framför allt täckning av omnämnanden utanför bokens del fem, som länderna är tema för.